Mina bravader

Den här veckan har inte riktigt blivit som jag tänkt mig.

På söndagen började det med att Patrik fick ont i magen, var inte så farligt först, men värken trappades upp hela tiden och framåt två tiden på eftermiddagen så hade han verkligen jätte ont. Ringde 1177 och fick komma upp på HC. När han kom hem därifrån så sa han att han måste till Östersund då det troligen var blindtarmen.
Gunilla och Mikael var som tur var här och kunde ta Tuva tills pappa slutade jobba så han kunde ta henne medan jag skjutsade Patrik. Vi kom fram till akuten i Ösd vid 18.10 och en sköterska satte en nål på Patrik och vi fick lägga oss i ett undersökningsrum. Där fick vi vänta, vänta och vänta...men efter tre timmar så kom äntligen läkaren. Det visade sig att det var en inflammation och blindtarmen måste opereras bort. Så när Patrik blev skjutsad upp på avdelningen i väntan på op, så var jag dessvärre tvungen att åka.
Tur att Tuva har sin gudmor där i stan, jag fick sova där och det var tur det, för jag hade inte orkat att köra hela vägen till Sveg. På måndagen åkte jag naturligtvis tillbaka till Patrik, köpte med mig lite godis och en tidning. Stannade där en stund innan jag var tvungen att åka hem. Ville ju stanna men måste ju hem till skolarbetet och Tuva.

Jag ligger efter med skolarbetet och måste verkligen sitta exakt hela dagen imorgon, och lär nog behöva sitta halva natten för att hinna bli klar. Men jag ska verkligen göra mitt bästa och se till att bli klar. Det är ett MÅSTE! Men jag vet att jag fixar det även om det kommer att bli tufft. Kan ibland undra varför jag gett mig in i det här, för läshuvud är något jag saknar. Men jag känner att detta är intressant och att viljan finns, så det är väl därför jag gör det här.

Idag har jag även träffat världens bästa Pernille! Det var välbehövligt, behövde verkligen en dos av hennes energi och glatta humör! Vi tog en lunch och passade på att prata lite. Måste verkligen göras om! Ska se om vi hittar en fredag/lördag kväll som vi kan sätta oss ner å surra lite och drick lite gott.

Efter lunchen så var jag hos naprapaten och knäckte till ryggen, den var rätt illa så hon fick verkligen något att jobba med. Men kändes genast bättre när jag gick därifrån. Så jag tror hon fick bort den värsta låsningen.

Så nu kan ni kanske förstå att jag har haft fullt upp...

Nu ska jag lägga mig så jag orkar upp imorgon!